Hjulsnurr

Huset är väldigt tyst ikväll. Regnet smattrar på rutorna och det är otroligt mycket mörk november. Smyger runt på tå och förbereder inför natten. Den kan bli lång. Hjalmar somnade alldeles nyss med feber, halsont och ont i öronen. Det är inte en bra kombination på en liten liten kille. Fick veckans första pass med bra känsla i kroppen idag. Inte omöjligt att det var sista cykelpasset på ett tag. Jag har en känsla av att de där bacillerna som Hjalmar sprider just nu är riktigt elaka... Hade egentligen preparerat både cykel och kläder för ett utomhuspass, men när jag stack ut näsan och insåg att det både regnade och blåste riktigt kallt, så tog jag mitt förnuft tillfånga och körde igång Vinterstudion framför Monarken istället. Tre EB-intervaller till herrarnas staffett i Gällivare blev ett kanonbra pass! 90 minuter fin cykling och över 1000 förbrända kalorier. Senare på eftermiddan slumrade jag en stund i soffan med Hjalmar. Riktigt skönt trött.

Idag var det äntligen dags för ett nytt besök på Aktivitus. Jag har haft dagens test som målbild under hela hösten. Men, jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till mitt resultat. Det var i princip identiskt med testresultatet i maj. Det är ju positivt på ett sätt, med tanke på att det är en rätt tung träningsperiod nu. Samtidigt har mina värden på intervallpassen visat att jag är starkare nu än då. Jag trodde att jag skulle orka cykla lite längre tid och på lite tyngre watt. När jag slutade trampa var jag extermt besviken. Nu känns det lite bättre. Utan att ha hunnit analysera det hela så mycket, men med utgångspunkt i de diskussioner som vi hade med Patrik som utförde testet, så tror jag det finns flera faktorer: Jag har kört för många pass i röda zonen i höst och är helt enkelt riktigt sliten Jag behöver verkligen det stöd ett professionellt upplagt träningsschema ger Jag har haft nåt skumt i kroppen den här veckan, vilket märktes i benen (dom gjorde ont!!!) Det är novem

Två dagar utan träning. Gräsligt. Känner mig som en tung tung sten. Men har varit tvungen att vila på grund av trötthetskänsla och en liten skum känning i halsen. Min hals är min akilleshäl och mitt stoppljus. Är nåt lite fel i kroppen, så är det ofta via halsen jag fattar det. Jag måste köpa D-vitamin! Idag har jag varit i Stockholm på utbildning. Iväg klockan sex, hemma igen klockan åtta. Bil, flygplan, taxi, konferensrum. Sitta, sitta, sitta. Men det var det värt, för utbildningen var kanon. Det handlade om Lean Kommunikation. Funderar på om man kan anamma Lean Hemma också... Vad skapar värde i vår vardag? Vad gör oss nöjda och får oss att må bra? Vad ska vi därmed göra och vad ska vi inte göra? Svaren kan tyckas självklara, men är de verkligen det? Hmmm, det här måste jag fundera mer på en annan dag. För nu ska jag hoppa i säng och vila min överexponerade hjärna. Imorrn blir det flexmorgon (det är jag värd efter den här mastodont dagen) och en timme på Monarken innan Verket kal

...om jag ska göra en tio i topp lista över saker som får mig att må riktigt bra, så finns det såklart självklarheter som att mysa med familjen och träna i den absoluta toppen. Men heminredning är definitivt också en höjdare, liksom trädgårdsarbete. Jag tror det är kopplat till två saker; kroppsarbete och kreativitet. Två livskvalitetshöjare av rang! Jag tycker det är direkt urtråkigt att tillbringa en helgeftermiddag framför TV:n. Det enda som får mig att må bra i soffan innan klockan åtta på kvällen är längdskidåkning och ett och annat mästerskap, typ VM och OS. Då grejar jag hellre. Vårt senaste projekt har varit ett gammalt ruggigt köksskåp som det tagit åtskilliga veckor att få ordning på. Vi var tvugna att måla med lacknaftabaserad färg, vilket gör processen väldigt utdragen. Vi klarade dessutom inte av att bärga oss, utan tog in det för tidigt, vilket medförde skarp (och då menar jag verkligen skarp) färglukt i hela huset och att vi tvingades upp mitt i natten för att bära u

Fyra grader och regn kunde inte stoppa ett helt gäng CKX:are att köra teknikträning i Ängelholm idag. Och, det fantastiska var, att jag märkte inte mycket av varken kyla eller regn. Det var som att vara barn igen i ett par timmar. Dessutom behöver jag det och känner verkligen att jag lär mig nya saker. Inte konstigt att det är kul! Och vilken proffsig klubb vi har. Både cyklister som redan är riktigt tekniskt duktiga, såna som jag och verkliga nybörjare dök upp. Teknikern Andreas Olsson hade förberett ett välgenomtänkt upplägg och ja, det var riktigt lyckat helt enkelt. Nu ska jag krypa ner i soffan med en kopp te och kolla Solsidan. Har känt mig lite sliten på sistone och hoppas att det inte är förkylning på gång. På fredag åker vi upp till Aktivitus och då vill man ju vara riktigt pigg.

Var får du din inspiration? Vem ger dig extra energi när dagarna är mörka och det är långt till våren? I vilka sammanhang hittar du människor som tänker och känner och gör som du? Min främsta inspirationskälla är min sambo. Vi peppar varandra. Vi diskuterar. Vi planerar och drömmer ihop.Varje dag. Året runt. Han är den största anledningen till att jag trivs så otroligt bra med mitt liv och det jag lägger min kraft på. Min näst främsta källa till motivation är nog jag själv. Längtan efter att hela tiden utvecklas. Bli bättre. Nå nya mål. Min träningsdagbok är ett verktyg. Min pulsklocka och mina tester på Aktivitus likaså. Minnesbilder från tävlingar och träningar som varit nåt alldeles extra kryddar de flesta av mina pass, liksom tankarna på kommande cykelupplevelser. Sen är det såklart alla cykelvänner som sprider inspiration. Vår klubb, CKX, är en fantastisk förening som verkligen peppar mig och säkert många andra att bli bättre och ha roligt. Men ofta saknar jag att ha cykelsä

De senaste dagarna har jag haft en sån där skön känsla av ständig förbränning i kroppen. Man är hungrig när man vaknar, det är otroligt gott med kaffe och frukost. Det är lika gott med lunch och kvällsmat och när man lägger sig på kvällen så längtar man till nästa frukost... Det är en obetalbar känsla som jag verkligen njuter av. Jag vet inte varför den är här, här och nu. Förra veckan blev en helt okej träningsvecka, men inga långdistans/förbränningspass orkades med. Kanske är det på grund av att jag lyckats hålla en ganska jämn träninsgnivå i en månad nu och kanske för att de högintensiva passen blir allt fler. Igår var långdistanspass inplanerat, men orken tröt hos oss alla och istället blev det ett garagepass till Så mycket bättre på TV4 Play. Kunde omöjligt hålla igen och den planerade G1:an blev en kombination av EB och 4-minuters intervaller. Det blev ett bra pass! Och den första känslan av misslyckande när man inte orkar följa sin plan förbyttes mot nöjdhet. Vi lyssnade på vå

Det är nåt magiskt med cykling. Eller är det kanske maniskt. Att cykla har blivit ett gift, ett måste. Det har kommit smygande. För når år sen kunde jag med näppe stå ut med tre garagepass i veckan och aldrig längre än en timme. Då var det roligare att gå till gymmet. Nu har jag en ständig längtan efter nästa pass på Monarken. Och en dag som denna, när det kär tråkigt på jobbet, jag är hösttrött och sliten, det är mörkt och regnar, då är en rejäl pulshöjare på cykeln ren medicin. Idag är jag extra nöjd. Det är första gången jag kört ett av mina EB-intervallpass x 3 på Monarken. 15 minuter strax under mjölksyratröskeln, 4 minuter med 15% högre effekt och ytterligare en minut med 20% högre effekt. Jag fick riktigt höga pulsvärden och lyckades förbränna nästan 800 kcal på knappt en och en halv timmes inomhuscykling. Det måste man vara nöjd med. Nu är jag riktigt mör efter att en lång och krånglig nattningsprocedur. Det här var visst ett pass som kräver mat och soffläge. Såg just Ulf

Klockan är åtta och måndagen avslutas snart med ett par favoritprogram på TV. Dödstrött efter en lång arbetsdag på flygplatser, i flygplan, i storstan och i möten och en kort, men mycket intensiv hemmakväll. Det är en sån kväll när man undrar hur det är möjligt att någonsin klämma in varsitt träningspass efter jobbet. Förra veckan blev en bra träningsvecka. Nådde mina åtta timmar sånär som på några minuter. Det är inte helt enkelt nu på vintern när det är många, relativt korta garagepass som gäller. Denna vecka ska bli minst lika bra! Och, den här veckan är det no, no på godsaker. Snart ska vi upp till Aktivitus och där vill man inte ha för mycket banankaka och äppelpaj som bihang.

Igår var vi bjudna på barnfri middag med jättefin mat och trevligt sällskap. Hjalmar var hos mormor och morfar över natten, vilket innebar att vi kunde lyxa till det med en GEMENSAM mtb-tur på förmiddagen. Det händer sällan numera att Ulf och jag cyklar ihop, antingen är vi själva och kör i skift eller vi cyklar vi med en grupp. Så det här var ett gyllene tillfälle. Tyvärr började turen med fyra plusgrader och regn. Kändes sådär. Men, vi fick upp värmen och så småningom slutade det egna och vi var båda överens om att det blev en riktigt fin tur på delvis nya single tracks. Min sambo är en fena på att hitta stigar! Två timmar med rätt hyfsat tempo, många backar och lite småteknisk körning. Sista halvtimmen var mina ben riktigt möra. Konstaterade återigen att hösten njuter man bäst av på cykel. I eftermiddag var det fika med L-P och Tina. Ungarna körde järnet och vi sippade kaffe när vi inte avstyrde slagsmål om leksaker. Siri snusade i min famn. Ljuvligt. Och vad gott det smakar med