Och träningen då?



Office no 2. Önskar att det var no 1 och att det inte fanns några fler.

Vi är redan två månader in på 2016! När jag gick ut med soporna imorse kom det en liten, svag förnimmelse om vår i luften. Ytterst opålitlig såklart (SMHI lovar faktiskt mer vinter senare i veckan), men ändå... Det närmar sig.

Jag har haft en bra träningsperiod under januari och februari. Har kunnat följa min träningsplan till punkt och pricka, vilket såklart känns super. Har vid ett par tillfällen känt mig diffus och väldigt nära en förkylning, men har klarat mig undan. Vid det senaste tillfället använde jag Forevers Bee Propolis och det kändes verkligen som att någon stoppat ner ren urkraft i en liten pillerburk.

En lite mer uthållig klenfis

Min träning består av mer distanscykling och mer styrketräning än vid motsvarande tid förra året. Jag känner mig uthålligare, både mentalt och fysiskt, vilket jag är jättenöjd med. På gymmet känner jag mig fortfarande som en klenfis, men jag kämpar på. På Monarken körs det fortfarande mycket runt tröskel, men även de välkända fyrorna får vara med och leka i vårt garage.

Längtar efter mer fart och mindre kläder

De senaste dagarna har det varit en del cykling i snö, efter det extremt onödiga snöfallet som kom i mitten av veckan. Det har varit tungt och jag har känt mig långsam i kroppen. Jag längtar så otroligt mycket efter mer fart i kroppen, snabba stigar och nåt kilo mindre kläder på kroppen. Det ska bli gött när det väl blir vår på riktigt!

Som om jag var två

Vissa dagar känner jag mig som två personer; mamman respektive cyklisten. Två olika fokus som löper parallellt. Ett ständigt halvdåligt samvete om allt man kunde gjort med ungarna om man inte valt att sitta på en cykel och trampa timme efter timme. Samtidigt är jag stolt över att jag klarar att följa min plan och min dröm om att bli en bättre cyklist. Och jag är så himla stolt och glad när Hjalmar säger att han längtar efter cykeltävlingarna till sommaren!