Cykelvasandan har slagit på

Första augusti idag. Tävlingssäsongens andra kapitel börjar här och nu. Jag är motiverad, förväntansfull men också lite nervös. Min sommarförkylning gav ett ovälkommet avbräck som gör mig osäker på var jag står. Jag hoppas på en upprepning av fjolåret, då jag fick en resultatmässigt bra och fantastiskt rolig andra del av säsongen. Samtidigt försöker jag hålla tillbaka förväntningar och krav på mig själv. Jag vill så mycket, men jag vet också att det andra året ofta är det svåraste året.

Varmt distanspass på Hallandsåsen med Mats, Ulf och Ingar.
Foto: Ingar Mikkelsen

Jag har fått ett par veckor med bra träning på hemmaplan efter Fjällturen. Men också mycket sol, mys med barnen och sällskap av våra fina vänner från Funäsdalen. Hela familjen har tankat energi och kärlek. Det är bra.

Cykelvasan - det är nåt speciellt

För en vecka sedan kände jag att vasaandan slog på. Den gör det automatiskt varje år. Det är nåt speciellt med Cykelvasan, så är det bara. Mitt fokus ökar. På träningspassen blir det många tankar på själva tävlingen: startbacken, plattkörningen och de avslutande kilometerna i skidspåren och genom Moraparken där familjen hejar på. Och upploppet såklart. 2014 gick jag i mål en sekund efter Jenny Risveds, men det såg jag först i resultatlistan, eftersom vi hade sällskap av så många herråkare på upploppet. I år blir det annorlunda. Damernas tävlingsklass startar 45 minuter före övriga startfältet och det kommer att skapa helt andra förutsättningar än tidigare år. Kanske jag till och med får spurta om en placering - det blir en ny upplevelse.

Min Vasacykel: Wilier 101X. Efter ett backpass i förra veckan.

Häromdagen körde jag och Ulf ett typiskt vasapass i Markaryd. Cirka 95 kilometer MTB. Mestadels grusväg. Det var en helt grym cykeldag. Kan ha varit årets bästa träningspass och ett pass som man tar fram under jävliga, kalla, blöta vinterdistanser. Jag fick med mig en bra känsla.

En fin X-cup dag på Hovdala

Igår körde vi X-cup i Hässleholm. Det var roligt. Framförallt var det kul att träffa massa cykelvänner och se hur inspirerad Hjalmar blev att cykla. Min egen tävlingsinsats var okej, men ganska seg. Tyckte det gick lite långsamt på vissa partier och orkade inte hålla tryck i backarna hela tävlingstiden ut. Tänker att jag nog ska försöka pricka in några träningstimmar där i höst, det är riktigt fina stigar på Hovdala, inte minst nyttiga när de är lite hala och kluriga.

Nu väntar några dagar med hemmafix, träning och förberedelser inför Cykelvasan och Finnmarksturen. På fredag bär det av mot Ludvika. Ser fram emot att köra Finnmarksturen igen då jag gillar banan och har superpositiva minnen från förra året.