Cykellivet på en pinne i Spanien

När jag kom hem från Sydafrika så tänkte jag att den inbokade veckan i Spanien kändes lite överflödig. Men nu, när vi är här, så är jag så himla glad för att Spanien bokades in redan tidigt i höstas. Att komma tillbaka till pyttebyn Montecorto och "vårt" lilla hus Casa Sophie kändes som att komma hem. Vi var här för ett år sen och hade en jättefin vecka, men hade lite otur. Dels regnade det rejält och dels var jag sjuk halva veckan. Lite bisarrt är det, men jag inledde även denna vecka med förkylning och stämbandsinflammation. Max otur, men jag har gott hopp om att kunna köra enligt plan ändå. Det som är väldigt, väldigt bra är att solen lyser och att det är lagom temperatur.

Vi befinner oss ett par timmars bilväg från Malaga. Det är landsbygd och helt makalöst vackert. Just nu påminner det om midsommartid hemma. Lövträden är skira, det blommar överallt och bergssluttningarna är gröna. De högsta topparna ståtar karga och hårda och påminner oss om de långa klättringar som väntar. Husen är precis som du föreställer dig spanska hus, vita stenhus formade utan byggregler, utslängda som sockerbitar i det gröna.

Vi bokar boende, cyklar och guidade turer av Andalucian Cycling experience. Eftersom vi bara kör landsväg denna vecka så funkar det med hyrcyklar. I år är det nyinköpta Orbegahojjar. Tog en hyrbil på flygplatsen i Malaga och provianterade på vägen till Montecorto. Här kör vi självhushåll - det gillar jag. Grönsaksdiskarna är magnifika och jag kommer troligtvis äta ett ton tomater och två ton apelsiner under den här veckan.

Ashley, som driver företaget, har fem guider på plats. Vi är 18 cyklister denna vecka och varje dag kan man välja på tre distanser/grupper. De längsta distanserna är 10-15 mil och ger 2000-3000 höjdmeter. Och nu har jag ju turen att resa med en man med läskigt bra kartminne, så Ulf och jag dessutom möjligheten att köra helt egna turer Och eftersom jag är en krånglig människa som är mån om att få bästa träningskvalitet så kommer vi också att köra själva om det visar sig att det inte funkar att köra i grupp. Jag gillar exempelvis inte långa kaffepauser eller återkommande småpauser. Jag vill bara trampa och få starka ben och bra lungor.

Jag tycker att den här lösningen är grymt bra. Vi kan fokusera på cyklingen och vi vet att vi får ut optimalt av veckan. Jag hade gärna cyklat MTB, vilket också erbjuds, men det är lite svårare att veta att cyklingen blir riktigt bra och man är mer beroende av guide.

Idag, första hela dagen här, kör Ulf och en engelsman den långa rundan tillsammans med guiden  Dave. Jag körde med en timme, sen vände jag hem. Det Fick räcka med dryga 60 kilometer idag, eftersom det finns rester av förkylningen i kroppen. Fick en fin liten tur. Nu ska jag vila lite innan Ulf knackar på dörren efter en lång tur i bergen. Ikväll blir det kycklingsallad på solterassen. Och choklad. Cykellivet på en pinne.