Nio dagar i soffan - är det kroppen eller knoppen som mjäkar mest?

Några minuter solljus på gårdagens rullatur

Jag har gjort två viktiga insikter den här förkylda, regniga julen:

  • I framtiden planerar vi inte för ett vintrigt jullov. Julen i söder är regn, blåst och mörker. Inte snö, klar himmel och vintersol. Glöm grillning, pulkaåkning och vintercykling. Fatta! Skulle det bli vinter (trots allt) - ta den på uppstuds!
  • Mammasamvetet som säger att jag är en dålig mamma när jag tränar och inte hinner göra massor av kul grejor med barnen kan ta sig i brasan. Utan cyklingen är jag en sämre mamma. Jag är liksom inte jag.

Och på den tioende dagen vågade hon sig ut

Nio dagar. Så lång blev min monsterförkylning. På den tioende dagen, som också var första dagen på 2018, vågade jag mig ut på en liten nätt tur i skogen. Och herregud som det såg ut där. Vatten överallt. Jag har då aldrig sett vår torra strandskog så vattensjuk. Nu måste väl grundvattennivåerna stiga så vi slipper bevattningsförbud i sommar.

Vattensjukt i strandskogen

Igår blev det en ny liten stigtur, denna gång två timmar lång och med något högre ansträngningsnivå. Grymt skönt att trampa på lite. Känslan i kroppen var helt okej. Skönt. Det är alltid nervöst att börja träna efter en riktigt rejäl förkylning. 

Mjäkhuvud

Men det var segt att komma igång efter så många dagar i soffan. Och det var inte kroppen som mjäkade mest - det var huvudet. Inspirationen var som bortblåst när jag skulle till gymmet imorse. Gjorde veckohandlingen först för att vakna. Men nä, det kändes bara sådär tungt. På gymmet fick jag verkligen mana på mig själv. Och det är inte jag! Jag älskar att åka till Take Care. Jag älskar att träna fokuserat. Men soffan satte visst sina spår och jag vet fasiken inte var de blir djupast - i kroppen eller i knoppen?

Nu är det bara att fortsätta jobba på. Jag vet att det snart blir som vanligt. Full fart och träningskärlek i massor. För med cyklingen blir jag mig själv. Så är det.

Prorace SAT 929 Ultimate

Och i garaget står det en ny väldigt snygg cykel. Lapierres nya softtail Prorace SAT 929 Ultimate. Ska bli vrålkul att testköra den så snart det blir läge. Och på träningscykeln sitter det en effektmätare. Julklapp från mekanikern. Love him! Spännande verktyg som förhoppningsvis ska höja min träningskvalitet ytterligare. 

Prorace SAT 929 Ultimate



Kommentarer

  1. Nä nä du är inte dåligt mamma . Du har en kvalitativ tid med familjen . Du måste göra grejer som gillar du oxå . Man brukar säga om mamma i familjen är nöjd då hela familjen är glada . Som proffs 12 år oxå har missat många grejer på dagis o skolan med min stora dotter. Men från andra sidan hon säger nu att hon mins den tid när vi åkte utomlands på tävlingar o träningscamp.
    Jag själv ligger i soffan o hostar som en troll o kämpar med feber. Har inte gjort något idrott från Jul. Äntligen idag fick medicin från läkare på Kry app , annars vårdcentral sa att man måste vänta 6 veckor
    Har aldrig haft sån hosta 🤒😪
    Go go tjejen , det blir 👌💪🚵🏻‍♀️☀️

    SvaraRadera
  2. Tack Ivanda - skönt att höra att din dotter minns din proffstid positivt. Hjalmar brukar säga att han längtar till cykeltävlingarna=)Så nog tycker de att det är kul. Men ibland får jag ändå dåligt samvete. Men så märker jag hur mycket cyklingen betyder under såna här perioder. Inget annat blir riktigt roligt liksom. Hoppas att du kryar på dig nu! Inte alls roligt med feber och hosta, hörs riktigt kämpigt. Har du planerat Gran Canaria i år också? Kram Nellie

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lämnar cykeluppdraget - regional utveckling väntar

Nytt jobb, cykelpendling och tillbaka på stig - och du, vi ses väl på Alliansloppet?

Avsliten hälsena - ingen stigcykling på länge - men jag kommer tillbaka