Hjulsnurr

6 - 9 - my golden hours. Så snart morgonstelheten i foten släppt, vilket den gör nån gång mellan granolan och kaffet, så börjar min tid på dagen. Då tar jag min promenad runt kvarteret och rånjuter av frisk luft. Kollar till mina odlingslådor och tomater. Njuter av trädgården en liten stund. Tillbaka i garaget trampar jag en kvart på Monarken. Stöveln sitter stadigt på en DH-pedal och watten pendlar mellan 60-70. Radio Båstad i högtalarna och fläkten på max. Jag får inte bli alltför svettig i min hårdplaststövel på grund av att mitt operationssår ännu inte läkt helt, så låga watt och mycket fläkt just nu. Inne i huset igen gör jag mina övningar för hälsenan och vadmusklerna. Tåhävningar och balansövningar. Än så länge är vadmusklerna minimala, men jag tror att jag lyckas aktivera dem bättre nu än för några dagar sedan. Nytt just nu är att jag ska stå på vänster fot utan stövel - snudd på läskigt. Att läka en hälsena är verkligen att ta babysteps.  Det är tyst och lugnt. Jag och

Jag och Signe hejar på Hjalmar och Ulf som är ute på vuxenbanan Det har varit en händelserik och intensiv vecka sedan jag tog av gipset förra måndagen. Jag har inte ens haft energi över för att hjulsnurra. Det blev mycket tuffare att ta stygnen och gipset än jag förberett mig på. Min fot var gipsad i väldigt mycket spetsfot. När gipset var av och jag skulle sätta ner foten i stöveln, som inte har lika kraftig vinkling, reagerade min kropp väldigt kraftigt och jag höll på att svimma flera gånger. Väl hemma kändes det som ett stort bakslag då jag fick vara sängliggande stor del av både måndagen och tisdagen, eftersom det gjorde så ont när hälsenan skulle börja tänjas ut. Onsdagsvändning Onsdagsmorgonen blev väldigt dramatisk då det plötsligt började vätska från operationssåret. Jag trodde såret var infekterat och fick panik. Infektion i foten är inte alls bra! Blev genast mottagen hos min husläkarmottagning och en distriktssköterska tog bort plåster och kunde konstatera att de

Sjöaryd - här vill jag bli månskensbonde Det har varit en bra vecka - den tredje veckan efter operationen. Min kropp känns som min egen igen - bortsett från att jag släpar runt på ett irriterande gipspaket såklart - och foten har blivit lite bättre för varje dag. Jag har ingen direkt smärta längre, vilket är befriande. Däremot tar det mycket kraft att hoppa runt med hjälp av ett betastöd och det är komplicerat att göra allt på ett ben, så jag är såklart fortfarande väldigt begränsad och måste vila ofta. Cykellivet är vårt liv Jag känner också att det är lättare att fokusera på det positiva när det inte gör ont. Självklart är det tungt att vara skadad när cykellivet är som mest och bäst, men det snurrar också runt bra tankar i huvudet. Och jag känner en hunger efter att cykla som jag inte gjort på flera år. Vid flera tillfällen den här vintern har jag tvivlat. Tänkt att det inte är värt det. Men nu vet jag. Vi vet. Cykellivet är vårt liv. Det är det vi vill göra. Det må va

Många sladdar och grejor att fixa med Imorgon är det tre veckor sedan jag drog av hälsenan. Jag har haft 20 dagar på mig att förbereda mig mentalt för säsongens första vibrerande tävlingshelg. Tjejerna i startfållan. Startskottet. Känslan efter målgång. Snacket. Skratten. Allt det där som varit i mitt huvud under vinterns tunga träningspass, som fått mig att härda ut och mala på. Att inte vara där i år. Hjärtat har värkt. Trots de 20 dagarnas förberedelse. Mest på morgnarna. Särskilt idag, eftersom jag drömde att jag körde Billingeracet precis innan jag vaknade. Men min nya rutin att starta dagen med frukost i sängen och barnen som kryper ner och myser en stund har mjukat upp besvikelsen.  Äntligen känns det lite bättre! Idag har jag känt en klar förbättring i både benet och övriga kroppen. Den bedövande tröttheten och det mesta av smärtan är borta. Jag har kunnat varva aktivitet med vila utan att behöva gå och lägga mig i sängen. Jag har lastat min första tvättmaskin o

Nu är vår nya cykelklubb Bukten MTB igång på riktigt! Vi körde den första samlingen med Bukten MTB i tisdags. Passade på när det var röd dag och de flesta är lediga. Och wow, så bra det blev och så många som kom! Helt fantastiskt! Vi var på Våxtorps Camping & Stugby där det finns härliga små cykelrundor, alldeles lagom för mindre cyklister. Det var en otroligt vacker vårdag - bara sådär perfekt! Jag var inte med från början, utan blev skjutsad dit av mina svärföräldrar lagom för att se avslutningen. Det var helt underbart. Det var nästan 40 ungar som trampade runt bland vitsipporna! Det är få saker som ger mig så mycket energi som svettiga, cyklande ungar och alla entusiastiska föräldrar som hjälper, puttar på och hejar. Välkommen att testa! Nästa gång, den 7 maj, träffas vi i Båstad och gången därpå, den 15 maj, på Vallåsen Bike Park. Alla är välkomna att komma med och testa. Man behöver inte vara bra på att cykla - nej, nej Bukten MTB handlar om att ha roligt, att