De orättvisa magmusklerna

Fick ett fantastiskt fint G2-pass igår förmiddag. Två timmar i frisk vind och höstsol. Svärmor var här och passade Signe och jag stack ut i skogen direkt efter att ha lämnat Hjalmar på förskolan. Det är bästa träningstid. Några timmar efter frukost och lagom hemma till lunch. Att det sen är lite småsega ben som ska orka resten av dagen får man leva med.

Idag har jag bara kört bålstyrka. Ingen cykling idag och imorgon, på torsdag är det maxtest och då ska det vara pigga ben. Angående bålstyrka så hade Maria Rydqvist nyligen ett intressant inlägg på sin blogg. I korthet visar hennes erfarenhet, både från sin egen träning efter sina båda graviditeter och från samtal med andra elitidrottande mammor, att kvinnokroppen är genetiskt väldigt olika vad gäller muskeluppbyggnad och återhämtning efter graviditet. Vissa kvinnor lider väldigt lite av att ha varit gravida medan andra får stora problem med uttänjda magmuskler.

Jag upplever att jag måste jobba väldigt mycket för att få ihop magmusklerna igen. Har fortfarande en tydlig magmuskeldelning, trots många timmar bålträning senaste året, och börjar misstänka att jag kanske får leva med den. Det känns såklart inte bra, blir orolig för att det i längden ska få negativa effekter, men kan heller inte lägga hur mycket tid som helst på bålträning. Jag vill ju vara ute i skogen och cykla!

I nuläget tränar jag bålstyrka vid 2-4 tillfällen per veckan och mellan 10-40 minuter/gång. Inte mycket, men träningen är extremt fokuserad på coremuskulaturen, så jag känner ändå att det ger effekt. Tränar i samband med att Signe sover och gör det enkelt för mig. Ett par bollar, hantlar och en matta. Också lite musik såklart. That´s all I need!


Kommentarer