Fjällturen - Trampa trampa överlev

Förra året premiärkörde vi Fjällturen mellan Funäsdalen och Ramundberget – 55 kilometer och drygt 1000 höjdmeter fjällbranding. Det överlägset mest natursköna långlopp jag kört. Men inte bara vackert, utan också med inslag av fin single track, rejäla backar och utmanande utförskörningar. Det var självklart att återkomma. Hade några fantastiska dagar här i Ramundberget innan det igår var dags för race.

Svintufft i regnet

Samtidigt som frukostgröten puttrade började regndropparna slå mot husvagnstaket och regnmolnen la sig som ett mjölkvitt lock över fjällvidderna. Det regnade mer eller mindre konstant från morgon till eftermiddag och det vackraste lopp jag kört, blev också det blötaste, sprutgrusigaste och lerigaste. Vacker vy skyltarna utmed banan fick nog inte någon större uppmärksamhet. Det handlade mest om att ta sig framåt för de allra flesta. Det var helt enkelt svintufft. I mitt huvud återkom ”Trampa trampa överlev”.
Idag var vyn värd att stanna för
 

Tätklunga, sprutgrus och bra fart nedför

Fredrik Ericsson kom till start även detta år. Och utmanades av ett par andra duktiga cyklister. Är lite stolt över att jag faktiskt låg med i förstaklungan den första milen utan att förta mig. Fältet sprack upp under första stigkörningen och jag kom att köra vidare i skiftande smågrupperingar alternativt ensam. Befarade att det skulle bli kallt i regn och åtta grader, men höll värmen bra. Däremot blev det jobbigt med sprutgrus i ögonen och jag fick problem att se ordentligt. Det var i princip omöjligt att ligga på rulle och jag fick stundtals ta det försiktigt i den hala leran eftersom synen var begränsad.
Därför blev jag så glad när jag laddade upp på Strava efteråt och fick se mina tider i nedförskörningarna rejält förbättrade jämfört med förra året. Trots så mycket sämre underlag. Jag är så glad! Mitt arbete med att förbättra just nedförskörning av olika typ har gett resultat.

Trötta, lyckliga mountainbikelovers

Körde några minuter sämre än 2014, men det känns helt okej med tanke på väder och underlag. Vann med god marginal damklassen, vilket jag såklart är nöjd med, men ännu mer nöjd med att jag enbart hade sjutton killar före mig. Målgången i Ramundberget var härlig. Svärfar som hejade ivrigt, skitiga och blöta medcyklister som kom fram och delade upplevelser, proffsig speaker a la Anders Blomqvist och värmande köttfärssås i sällskap av hundratals andra trötta, men lyckliga mountainbikelovers.
De flesta andra har hållt till på Isaberg och MTB-SM den här helgen. Jag hade bestämt mig för Fjällturen långt innan datumet för SM offentliggjordes och valde att hålla fast vid det, just eftersom jag tycker att det som helhet är ett väldigt fint arrangemang med en bansträcking som är något utöver det vanliga. Bilder från Fjällturen av Anders Robertsson >>
Idag blev det utflykt med Elin, Ingar och Villiam på Viteggen längs Mittån. Helt underbart!
Killarna åker linbana över Mittån