Mot 2016 som mer cyklist med ny coach

Dynstigarna var grymma idag!
Vilken tur jag har! Åkte på en förkylning runt nyår, men den blev så snäll att jag bara tappade några dagars träning och har därmed kunnat inleda det nya året med flera fina träningspass. Idag gjorde jag ett långt och kallt distanspass. Var lite orolig innan jag gav mig ut. Jag visste inte hur hals och bihålor skulle reagera på kylan och valde därför att köra själv för att kunna lyssna på kroppen fullt ut. Lite småtråkigt var det att snurra runt i de små skogspartierna här hemma (73 km stigsnurr), men jag är rätt van vid ensamcykling. Ibland föredrar jag det faktiskt, även på distansturer.

Dagens pass var en kombination som jag aldrig tidigare testat och jag gillade det! Först körde jag tre timmar lugnt och sen avslutade jag med två längre tröskelintervaller. Efter flera timmars mjäkcykling var det skitkul att gasa på och det gjorde helt klart sista timmen hundra procent roligare än om jag bara malt på i samma fart. Kolla vilken fin graf jag fick i Movescount:


Nöjd - exakt samma snittpuls på tröskelintervallerna.

Inspiration, ny coach och mer cyklist

Jag tar mig an det nya träningsåret med stor inspiration och en ny coach. För att få ny input i min träning så har jag vänt mig till Toppfysik i Falun. Jag var på en föreläsning med Fredrik Eriksson i samband med Fjällturen i Funäsdalen i somras och fick då en väldigt positiv bild av Toppfysiks filosofi. Det kändes "rätt" i magen och efter rekommendationer så valde jag att ta hjälp av dem inför den här säsongen. Och det känns superbra. Coach Emma är ett fantastiskt stöd och bollplank och besitter all den kunskap som jag själv saknar, men är väldigt intresserad av. Hon har bland annat infört enbenstramp i mitt cykelliv och plötsligt känner jag mig väldigt mycket mer cyklist.

Vi har ju alla våra mål och förhoppningar med vår träning. Jag hoppas bland annat att lyckas skramla ihop fler och längre distanspass den här försäsongen än förra. Och det har börjat bra. Jag har lyckats hålla mig frisk och fått köra ganska många (för mig många vill säga, få för andra...) distanspass den här hösten. Och jag älskar det! Ibland blir det lite tråkigt, det får erkännas, men känslan efteråt... jag vill bara ha mer!

Mer kvantitet, mer kvalitet

Summerar fjolårets träningsstatistik och kan konstatera att jag ökat antalet timmar jämfört med 2014. Trots en strulig vår. Det är jag nöjd med. Nu hoppas jag öka både kvantitet och kvalitet ytterligare för att bli starkare och uthålligare och ta ett kliv närmare tjejerna i toppen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lämnar cykeluppdraget - regional utveckling väntar

Nytt jobb, cykelpendling och tillbaka på stig - och du, vi ses väl på Alliansloppet?

Avsliten hälsena - ingen stigcykling på länge - men jag kommer tillbaka