Nytt jobb, cykelpendling och tillbaka på stig - och du, vi ses väl på Alliansloppet?

Så obeskrivligt underbart att cykla på Hallandsåsen igen

Det har varit en bra sommar. Men nu är det skönt att hösten nalkas. Jag längtar efter klar, frisk luft och jag ser fram emot allt nytt, härligt som väntar på mig. 

Nytt jobb - huvudet fullt av frågor

På måndag börjar jag mitt nya jobb som kommunikationsstrateg på Region Halland. Det är fortfarande smått overkligt. Min nya tjänst är väldigt lik en tjänst som jag sökte 2015 - och som jag verkligen ville ha. Då kom jag tvåa på i rekryteringsprocessen. Besviken! Om fyra dagar är jag där! Det tog tre år, men snart är jag faktiskt där. Just nu är huvudet fullt av frågor... Vilka ska jag jobba med? Vad ska jag fokusera på? Hur kommer dagarna att se ut?

Cykelpendling - tillräckligt lång och tillräckligt kort

Som den planeringsmänniska jag är, så fokuseras tankarna självklart mycket kring just den sista frågan. Hur löser vi vardagspusslet nu? På måndag packar jag bilen med mat, kläder, duschgrejor och torkställ. Jag räknar med att cykelpendlingen börjar på tisdag. Och jag längtar. Under året i Laholm har jag kört bil till jobbet nästan varje dag, vilket är smått absurt. Tre dagar i veckan var jag på gymmet innan jobbet och det blev helt enkelt ett för stort projekt att dessutom cykla de tjugo minuterna till och från kontoret. De andra dagarna var det annat som kom emellan. Nu får jag 60-70 minuters cykelpendling enkel resa - det optimala avståndet. Tillräckligt långt för att bli ett träningspass, tillräckligt kort för att bli genomförbart flera gånger i veckan. Och vägen... längs med havet. Det är så fint även om det ibland blåser det havssstorm och regnar sidspik. Det ska helt enkelt va lite jävligt ibland för att va riktigt bra.

Pendlarvägen... helt okej... även i skitväder

Cyklar stig igen

Nytt och härligt är också det faktum att min hälsena nu är så pass läkt att jag kan cykla stig igen. Min sjukgymnast vill dock att jag tar det försiktigt. Hälsenan är ännu inte tillräckligt hållbar för att klara okontrollerade situationer där all kraft läggs på senan, exempelvis vid en vurpa. Perfekt med hemmastigarna längs kusten. De är snälla. Här kan jag ta mig tillbaka på ett kontrollerat sätt och successivt utmana mer och mer.

Normalt sett cyklar jag inte i sand, men ibland blir det lite
dyncykling bara för att det är så galet fint


Jag har fortfarande dagliga smärtor, vissa dagar mer, andra mindre. Troligtvis beror det på blodkärl som bildats under läkeprocessen och som inte ska vara där. Dessa behöver arbetas bort med mycket träning och tänjning. Jag önskar att bli smärtfri snart. Smärtorna tar på psyket, varje gång det gör ont blir jag rädd att den ska gå av igen. Ulf säger att det kanske är bra att jag blir påmind om att vara försiktig. Och så är det nog. Det är fortfarande ett par månader kvar av rehabiliteringen och sen är det ytterligare ett antal månader som hälsenan kräver för att läka fullt ut.

Bjuder på kaffe och häng på Alliansloppet 

Den här helgen skulle jag egentligen kört Birkebeinerittet och Alliansloppet. En av årets viktigaste tävlingshelger. Nu blir det fullt fokus på Alliansloppet och på deras satsning på rättvisa tävlingsförhållanden för oss tjejer. Det kommer att vara många av elittjejerna på plats och det är riktigt kul med ett så stort och bra startfält. Ulf kör loppet, medan jag tänkte koka kaffe och bjuda på gott häng efter målgång. Välkommen till vår husvagn om du är i Trollhättan - du hittar oss mitt i smeten!

Kommentarer