Jag har kört Fjällturen i alla förhållanden. I år bjöd Funäsfjällen på helt magiskt väder under hela vår Fjällturenvecka. Regnkläder och stövlar var överflödiga, campingens bastuvärme likaså. I år svalkade vi oss i fjällbäcken och trampade torra, snabba fjällstigar.
Lugna njutarturer på fjället
Jag kom till Ramundberget med en långdragen förkylning som hindrade mig från att köra Mörksuggejakten. Träningen under veckan blev lugn. Det gavs tid att njuta av vidderna och långsamt låta kraften komma tillbaka. Det var inte förrän på fredagen, dagen innan Fjällturen, som jag vågade köra på lite hårdare. Min förmåga att gasa i tävlingsfart var osäker. Jag sa till Ulf "Om det går åt skogen, så känns det helt okej ändå. Vi har haft en så underbar vecka, det kan inget dåligt resultat ta ifrån oss". Inte visste jag då att det skulle bli nåt helt annat än en förkylning som skulle sätta stopp för mig i årets Fjällturen.
 |
Cykling med barnen i Tänndalen - kan rekommenderas!
|
 |
| Rullade förbi Andersjöåfallet under en träningstur |
Forbondeloppet, Tour de Fyrfasen och Fjällturen
Ulf inledde familjens tävlande på torsdagen då han körde Forbondeloppet - landsvägsloppet som startar på gränsen mellan Norge och Sverige och som 15 mil senare går i mål i Ramundberget. Han fick en fin tur i storslagen natur. Klart värt att ta med racern upp!
 |
Ulfs grupp. Foto: Jocke Lagerkrantz
|
 |
| Supportrarna tar emot Ulf och Ingar i Ramundberget. |
Tour de Fyrfasen - kidsen, stina och Mickelina
På fredagen vad det full fräs i Ramunderget - då var det barn- och ungdomstävlingar. Signe fick värma upp med Stina Nilsson och Mickelina och slängde sig sen ut för en snabb utförsbacke. Hjalmar hade en riktigt tuff och spännande bana att ta sig an, men han fick ont i låret och fick bryta - storgråtandes. Då brast nästan cykelmammans hjärta. Den killen vill så mycket och ibland så knyter det så totalt. Hur ska vi får honom att inte sätta sån press på sig själv?
 |
Foto: Jocke Lagerkrantz
|
 |
Startbacken
|
 |
Signe kämpar sig uppför banans värstingbacke
|
 |
Ulf och Hjalmar innan start. Foto: Jocke Lagerkrantz
|
 |
| Världens bästa supportrar! Gunnel, Verner, pappa och mamma |
Fjällturen - det var kul så länge det varade
Egen damstart för första gången. Det blev bra! Det är ju så vansinnigt mycket roligare att bara köra med tjejer runt sig. Det blir en helt annan tävling och en mycket större tävlingsupplevelse. Jag kände mig pigg uppför den 6 km långa startbacken. Benen var bättre än väntat och det var inte längre tungt i bröstet. Innan vi var uppe hade en tätgrupp bestående av Ida Jansson, Sara Öberg, Jennie Stenerhag och jag kommit loss. Vi körde på rätt hårt uppe på fjället och det var galet härligt att köra med tjejerna på flytstigen och den långa grusvägen ned. Jag hade en så bra känsla på cykeln!
 |
| Foto: Jocke Lagerkrantz |
 |
| Foto: Jocke Lagerkrantz |
Brutet styre - bara att börja gå då
Tyvärr så tog det roliga slut redan efter 20 km. I den snabba, steniga nedförskörningen till grusvägen mot Flon hakade jag och Jennie i varandra och slog hårt i marken. Som tur var skadade vi oss inte, men mitt styre gick rakt av. Jag skrek ut min frustration! Efter en säsong med så mycket strul kändes det äntligen bra! Men, det är ju liksom inget att göra i en sån situation än att gå vidare. Så det gjorde jag. Jennie tog hem segern efter spurt mot Sara och Ida kom strax därefter in som trea - grattis tjejer!
Jag tar med mig energin från en underbar fjällvecka och en bra känsla från den knappa timme jag körde på årets Fjällturen.
Kommentarer
Skicka en kommentar