Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2017

Alliansloppet MTB och utvecklingen av svenska långlopp

Bild
Det är något speciellt med nya tävlingar. Jag minns när Cykelvasan och Fjällturen var nyfödda. Arrangemang som sen utvecklats för varje år och som gett svensk mountainbike så mycket cykelinspiration. Det är häftigt att vara del av utvecklingen.


I söndags föddes ett nytt svenskt långlopp, Alliansloppet MTB i Trollhättan, som jag tror kommer att växa rejält kommande år. Vad sägs om 400 startande redan första året? Det är bra. När sedan cyklisterna går i mål och överöser arrangören med lovord över den roliga banan, då blir det riktigt bra.

I likhet med andra nya långlopp, som vuxit kraftigt på bara några år, har Alliansloppet MTB... 

jobbat aktivt med marknadsföring i sociala medier. lyckats locka riktigt duktiga cyklister, men också andra spännande personligheter, till start. ett start- och målområde som ger känsla av stor tävling, men där atmosfären är avslappnad. Alla pratar med alla och det är allmänt härligt.nytänkande inslag, exempelvis segment på banan som kan vinnas av vem som hels…

6:a på Birkebeinerittet - norska attacker, mjölksyrabombad och backryck

Bild
25-års jubileum och nästan tiotusen startande. Birkebeninerittet är stort och har en stor historia inom mountainbikesporten. Att bli sexa i min första start i Birken är också stort. För mig. Det är bara ett par år sedan som det var en ren utopi att tävla mot de riktigt duktiga tjejerna och kriga om topplaceringar i de stora loppen. Jag har en bit kvar till de allra, allra bästa, men va fasen, det är skitstort för en mamma från Mellbystrand att bli topp sex på Birkebeinerittet!

Om Birkebeinerittet och att cykla med 3,5 kg på ryggen  Birkebeinerrittet går från Rena till Lillehammer. 86 km cykelvägen (2 h med bil). 1500 höjdmeter. De tävlande måste bära en ryggsäck som väger minst 3,5 kg (minimum vid start och mål) och som också innehåller vissa saker, t.ex. mössa, vindjacka, mat och punkakit. 3,5 kg är rätt tungt att bära när man ska ta sig över tre fjäll så fort man bara kan.

Jag använde min Coxa Carry R5 och det fungerade jättebra. Det är suveränt att bära vikten på höften. Men visst…

Drömjobbet - är mitt

Bild
Det ligger ett papper i en platsficka på mitt skrivbord. Det kittlar inombords när jag tittar på det. Jag är stolt. Och glad. Det är ett anställningsbeslut - det är mitt nya jobb - mitt drömjobb.

Projektledare med uppdrag att utveckla cykeldestinationen Laholm Den 1 oktober börjar jag som projektledare på Laholms Kommun. Mitt uppdrag är att utveckla Laholm som cykeldestination. Förstår ni??? Jag ska få jobba med det jag älskar, brinner för, tycker är roligt! Och jag ska skapa förutsättningar för fler att få njuta av mina fina hemtrakter från cykelsadeln. Det känns bra i hjärtat.

Vad mer kan en cyklist önska? Laholm har alla förutsättningar att lyckas bli en bra cykeldestination. Här finns redan så mycket... otroligt fina, nästan bilfria vägar för landsvägscykling, down hill, enduro, trail. Det finns fina stigar för mountainbikecyklisten och sand till cykelcrossåkaren. Tjugo minuter bort finns en BMX-anläggning. Vi har branta backar och långa backar, öppna vidder, skogar, sjöar och ha…

Laddar på hemmaplan - snart dags för race med egna damstarter

Bild
Första jobbveckan. Men också första veckan efter Cykelvasan. Jag brukar vara sliten. Men i år är jag inte det. Inledde förvisso med en vilodag i måndags, eller vilodag är väl att ta i. Att komma hem med husvagn, cyklar och tvätt efter tio dagar ute är knappast vilsamt. Men jag tränade iallafall inte. Däremot storhandlade jag på Lekia efter jobbet. Signe fyller fyra på fredag och det kommer att bli många paket. Cykel har hon ju redan.
Nu vill jag bli trött  Nä, jag är träningssugen. Jag tror att det beror på att jag inte riktigt är i fas efter mina olika sjukdoms- och skadebekymmer tidigare i sommar. Jag har inte fått jobba tillräckligt hårt helt enkelt. Så nu vill kroppen bli riktigt trött. Igår blev jag det. Rullade in till jobbet på morgonen i en underbar sensommarmorgon. Men sen körde jag riktigt hårda intervaller i motvinden hem. Låtsades att jag jagade klungan som försvann framför mig på Cykelvasan... igår gick jag ikapp och klarade att ligga kvar.
Idag har jag varit på behandli…

Jakten, attackerna och det imponerande startfältet - Cykelvasan 2017

Bild
Vi ligger i en karavan av bilar med cyklar på taket. På väg hem tillsammans med tusentals andra vasacyklister. Det sägs att det gjordes 25 000 starter den här helgen. Det är så stort!

Jag är hungrig. Som alltid under den här hemresan. Inte på mat. Utan på att bli en starkare cyklist. Cykelvasan är min krydda.

Stort, starkt startfält - symbol för utvecklingen av damtävlingen 2016 blev det succé med egen damstart. Då var vi 46 tjejer i tävlingsklass. Igår var vi cirka 70 tjejer som radade upp oss framför startlinjen 45 minuter före herrarnas start. Jag var med i 0-gruppen, vilket innebar att jag inte behövde köa till fållan. Vi var inte bara fler i år, det var också det starkaste startfältet nånsin, med nästan alla av de bästa svenska långloppsåkarna och flera norska toppåkare. Otroligt häftigt att vara en del av detta startfält som är en symbol för att Cykelvasan lyckats utveckla damtävlingen i rätt riktning.

Go For It Mitt fokus var att gå med täten uppför startbacken och att kriga …

Årets cykelvasavecka - Rörbäcksnäs, hjortron och molncykling

Bild
Vi gör vår sjunde Cykelvasavecka i Lindvallen. Det här året bor vi i Röda byn och i den bästa stuga vi haft. Häftigast denna gång är att Hjalmar är så superinspirerad både i cykelparken och ute på hjortronmyren. Det känns bra att vara här med barnen. Vi mår bra här.



Rörbäcksnäs, intervallkörning och att cykla i moln Vi cyklade i Rörbäcksnäs i måndags. Det är som att vi bara måste dit nån gång varje år. Det är där vi började älska mountainbike och det ger så mycket energi att komma tillbaka. Den här gången fanns det lite ny stig på Vallsjörundan som var riktigt fin.


Igår körde Ulf och jag intervaller. Veckans enda hårda pass. Hoppas få pigga ben av mycket vila mellan SM och Cykelvasan. På eftermiddagen var vi i cykelparken med barnen och på kvällen plockade vi hjortron. Det blev en riktigt fin dag som dessutom förgylldes av sol. Det är ju inget man är bortskämd med i dessa trakter. Undrar om sälenborna ens äger shorts och linne.
Idag trampade vi upp till Östfjällsstugan, eftersom jag …

Förlorad pallstrid på SM

Bild
”Hej! Såg att det blev en fjärdeplats igår. Känns det okej?”
”Nja, jag är rätt besviken. Fick släppa med bara några kilometer kvar. Hoppas på bättre form till Vasan.”

Den här Messengerkonversationen med en kompis summerar rätt bra hur det känns just nu. Fyra på långlopps-SM i Motala igår. Fyra efter 85 kilometers slit i hällregn, lera och blöt grusväg. Svårt att känna så mycket mer än just besvikelse. Eller som Benny Andersson sa när jag inte lyckades hålla fasaden uppe ”du är ju en tävlingsmänniska, klart du är besviken”.

SM-fyra efter en hård fight Jag hade en känsla av att det fattades lite när vi åkte till Motala. Att kroppen inte riktigt var i våg med mina ambitioner. Och så blev det. Jag gjorde inte det SM-lopp jag hade hoppats på. Jag krigade så hårt och så länge jag kunde. Jag hade sällskap med Sandra Salinger under hela loppet. Fight all the way - tro mig! Men i leran, några få kilometer från mål, fanns det inte mer kvar i min kropp att pusha med och jag fick släppa Sandra s…