Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2013

Stormiga Simone och Hungriga Signe

Bild
De senaste dagarna har varit intensiva och jag är sliten ikväll. Men en liten egen stund med en kopp te framför datorn orkas med. I måndags kväll drog stormen Simone in över södra Sverige och påminde oss om vår pyttelitenhet. Det var riktigt läskigt under några timmar och vi var oroliga över både bilar, husvagn och hus. Men, vi hade tur och klarade oss ganska bra, trots att framförallt husvagnen stod väldigt illa till. Men runt om i Mellbystrand är det många träd som vält i trädgårdar och på byggnader och våra fina cykelstigar är troligtvis förstörda för ett bra tag framöver. De senaste två dagarna har Ulf lagt ner allt sitt krut på att laga tak, få undan nedfallna grenar och annat jox. Idag var svärfar här och fällde en stor tall vars topp hade brutits men inte fallit ned och som vi var tvungna att ta bort.



Samtidigt har vår lilla Signe haft en enorm aptit på både mat och närhet. Det är såklart mysigt att ha henne nära, men också frustrerande när man känner sig ständigt jagad när man …

Tålamod

Jag har flera gånger tidigare gjort konditionstest och fått träningsupplägg på Aktivitus i Göteborg. Jag tycker att det är ett jättebra verktyg, inte minst när man har begränsat med tid för sin träning. Genom att följa ett professionellt utformat program, som dessutom är utformat efter mina värden, vet jag att varje träningspass "ger något". Oftast har både jag och Ulf max 60-80 minuter för dagens pass och det är inte så mycket, så det gäller att försöka hålla bra kvalitet på alla pass.

Den 22 november ska jag till Aktivitus för ett nytt test och träningsupplägg. Så nu gäller det att träna på bra, så att jag kommer väl förberedd. Självklart ska jag inte ha några förhoppningar om bra värden och jag får inte bli besviken när sanningen om min fysiska status kommer på print. Som min barnmorska sa igår när jag var på efterkontroll och klagade på att magen fortfarande putar rejält: Nellie, det är bara nio veckor sedan du var gravid. Det är inte lång tid. Den försvinner snart. Men …

Nio veckor och monarkpremiär

Precis nio veckor efter att Signe föddes gjorde jag mitt första pass i garaget. Hade egentligen tänkt vänta ett par veckor till, men med sex ynkliga plusgrader och ösregn så lockade Monarken mer än skogen. Det kändes faktiskt bättre än jag trott och idag körde jag ett andra pass. Ökade idag belastningen med 10 watt jämfört med igår och det är typiskt den typen av träning. Det sitter så mycket i huvudet. Hur mycket kan och orkar och vågar och vill jag pressa/plåga mig? Just nu handlar det såklart mycket om att hitta en lagom nivå. Jag har ju absolut ingen koll på var jag står rent fysiskt, varken konditionsmässigt eller muskulärt. Jag vet bara att jag har väldigt långt kvar till var jag vill vara i augusti 2014. Men, jag är faktiskt jättenöjd med att återigen känna att jag kan genomföra ett riktigt intervallpass. Idag körde jag 4x10 minuter och hamnade troligtvis strax under mjölksyratröskel.

Kraftlöshet är helt normalt
Idag var jag och Signe på BVC för vägning och mätning samt "ma…

Det ska va husvagn

Bild
Hej hopp vad det går! Här är det då verkligen full rulle just nu och dagarna bara rusar fram. Imorrn blir lilla Signe två månader - helt otroligt! Önskar att jag kunde känna mer av det lugn som jag kommer ihåg från Hjalmars spädbarnstid, men det är mycket svårare när det finns en storebror som härjar och dagistider att passa.

Men det är också en otroligt fin tid. Hösten bjuder på fantastiska morgonpromenader till dagis, grymma cykelrundor (min stund på dagen) och det är faktiskt ren njutning att bara titta ut genom köksfönstret. Det här ska jag hålla i minnet när vintern blir trist och grå framåt februari och mars.





Vi har i dagarna gjort en investering som vi tror ska ge oss ytterligare livskvalitet: vi har köpt en husvagn! Vi hoppas på många fina både korta och långa turer med vår vagn. Många cykeltävlingar och mycket tid tillsammans och ute i naturen. Frihet helt enkelt! Och enkelhet. Det blir också skönt att slippa hyra stugor och trycka in tusen saker i vår stackars bil som allti…

Cykeldag och äppelpaj

Idag gjorde vi vad vi gillar mest - cykelutflykt såklart! Hässleholms CK ordnade första racet i Vintercupen på Möllerödsbanan och det var en riktigt bra tillställning. En fantastisk bana, fint höstväder och trevligt folk. För min del var det första gången på cirka ett år som jag cyklade lite mer teknisk cykling och det märktes. Jag var ofattbart långsam bland stenar, snäva svängar och nedförs- och uppförskörningar. Men, vad gör det just nu? För mig är det viktiga att återigen kunna cykla och att jag kan cykla en så tuff bana utan att få ont någonstans. Sen var det riktigt, riktigt rolig cykling. Och precis en sådan bana som jag verkligen behöver träna på. Här fanns det mesta av det jag är sämst på, ha ha ha. Benen krampade efter cirka 60 minuter men jag kände mig inte begränsad av pumpen idag, vilket var positivt. Förkylningen är helt klart ur kroppen, så nu väntar en ny, bra träningsvecka hoppas jag. Min nya cykel kändes kanonbra, även om jag nog föredrar XTR bakväxel framför XT som …

Hemmadag utan måsten

Idag har vi en skön hemmadag. Träning och hjalmarlek på förmiddagen, veckohandling och fika på eftermiddagen. Just nu är det bio i soffan (Hjalmar poppade popcorn för första gången idag - vågar jag säga att det krävdes en sextiotalist för att lyckas med poppandet?) och förberedelser inför morgonsdagens första race i Hässleholms Vintercup.

Att ha en hemmadag som inte är fullspäckad är helt underbart. Höstdimma utanför fönstret, levande ljus och mys härinne. Men tyvärr har vi det alltför sällan och direkt får vi dåligt samvete. Vi borde göra det eller det eller det.... Vi borde bjuda dem på fika, nån annan på mat... Vi borde så mycket - men så väl man behöver just dessa hemmadagar för att hämta andan.

Idag cyklade jag för första gången den här veckan. Hjalmar drog hem en dagisförkylning förra helgen. Har kunnat motionera med promenader och har kunnat göra min styrketräning, så helt däckad har jag inte varit. Cykeln kändes jättebra! Vissa justeringar är kvar, men så bra den börjar kännas…

Härliga höstdagar

Bild
Med det fantastiska höstväder som vi har kan man inte vara annat än nöjd och glad, trots förkylning (men den verkar ge med sig nu). Igår for jag och mina små till mormor och morfar på campingen och det blev en härlig stund med flottfärd, lek och fika. Att Signe bjöd både mormor och morfar på varsitt leende förgyllde dagen. Campingen är fantastisk alla tider på året, men jag undrar om den inte är allra bäst på hösten trots allt. Eller är det jag som helt enkelt alltid favoriserar hösten?

Den här killen älskar att springa. Så här borde han få rasta sig varje dag.
Mitt treåriga bushjärta som tar så mycket energi just nu.
Sveriges vackraste höstcamping? Jaaa! Nu längtar jag efter en tur med min nya cykel. Ulf gjorde en del justeringar häromdagen och det kändes riktigt bra när jag testade den runt kvarteret.  

Befriad från sockerbojjorna

Första förkylningen på otroligt länge - säkert ett år. Under graviditeten kan jag inte minnas att jag var sjuk eller förkyld en enda gång. Jag drar själv slutsatsen att det beror på att jag inte stressade och inte någon gång tömde mig på energi. Eftersom jag inte kunde på grund av foglossningarna. Nu har jag däremot kunna köra på i sex veckor, det är intensivt, amningsnätter med avbruten sömn, dålig återhämtning efter träning osv. Och som ett brev på posten kommer årets första förkylning. Det borde finnas ett samband.

Än så länge är det en lindrig förkylning och jag hoppas, hoppas att den går över snart. Körde ett ganska tufft 70-minuters pass i söndags och det kändes fantastiskt bra. Vill så gärna kunna köra på nu. Det är så mycket roligare att träna när man har lite mer kraft i kroppen (med betoning på lite).

Förra veckan körde vi en sockerfri vecka. Sockerfri så till vida att vi inte åt någon form av sötsak, efterrätt och liknande. Det gick hur lätt som helst, så jag fortsätter. D…