Stormiga Simone och Hungriga Signe

De senaste dagarna har varit intensiva och jag är sliten ikväll. Men en liten egen stund med en kopp te framför datorn orkas med. I måndags kväll drog stormen Simone in över södra Sverige och påminde oss om vår pyttelitenhet. Det var riktigt läskigt under några timmar och vi var oroliga över både bilar, husvagn och hus. Men, vi hade tur och klarade oss ganska bra, trots att framförallt husvagnen stod väldigt illa till. Men runt om i Mellbystrand är det många träd som vält i trädgårdar och på byggnader och våra fina cykelstigar är troligtvis förstörda för ett bra tag framöver. De senaste två dagarna har Ulf lagt ner allt sitt krut på att laga tak, få undan nedfallna grenar och annat jox. Idag var svärfar här och fällde en stor tall vars topp hade brutits men inte fallit ned och som vi var tvungna att ta bort.

 

Samtidigt har vår lilla Signe haft en enorm aptit på både mat och närhet. Det är såklart mysigt att ha henne nära, men också frustrerande när man känner sig ständigt jagad när man försöker få nåt gjort. Och jag är inte den som kan sitta med en bebis och mysa en hel dag, det får jag erkänna. Hon suger helt enkelt kraften ur mig känns det som. Både mentalt och fysiskt.

 

Hjalmar har lov från förskolan den här veckan. En ny regel om att alla femtontimmarsbarn över tre ska vara lediga på skolloven har instiftats. En dum regel tycker jag. Hjalmar mår bra av att vara på förskolan och jag kan inte se hans koppling till skolans lov!

 

Imorgon blir det till att rulla köttbullar att frysa in och kanske, om vädret tillåter oss, räfsa i trädgården. Det hade varit underbart att få till en promenad också. Någon träning får jag nog inte till imorgon. Synd, jag behöver all planerad styrketräning för att klara  lyft och på- och avklädningar med min försvagade rygg.