7 oktober 2018

Pendla hållbart - på cykeln - för dig och för framtiden

Gött att slippa den bilkön 

Det pratas mycket hållbarhet nu. Social, ekonomisk, ekologisk hållbarhet. Utveckling ska vara hållbart, liksom trafik och ledarskap. Begreppet hållbarhet har blivit kommersiellt på många sätt och jag tror att det snart kommer att vara utnött. Men själva grejen, att vi ska vara och leva på ett sätt som håller i längden, den blir bara viktigare.

Det är svårt att greppa det här med hållbarhet. Och blir det för mycket tjat, så slutar vi lyssna. Eller hur? Jag tror att det är först när vi påverkas personligen av det ohållbara i dagens sätt att leva, som vi kan förstå. Som när bonden på gården bredvid får bomma igen ladugården efter en sommar med torka och du inte längre kan köpa ägg från gårdens höns.

Men, vad kan lilla jag och lilla du göra för att samhället ska bli lite mera hållbart?

Cykelpendling för en hållbar framtid

Jag bidrar till ett hållbart samhälle när jag sätter mig på min cykel och trampar iväg till jobbet. Det känns skitbra! Och det kanske du också kan göra?

Så bidrar cykelpendlaren:
  • Du är galet snäll mot miljön. Du tar inte plats på vägen och du behöver ingen parkeringsplats.
  • Du är ännu snällare mot dig själv. Cykelpendling gör dig glad och frisk. Troligtvis blir du dessutom en mindre börda på vårdsystemet i det långa loppet. 
  • Du är snäll mot din plånbok och skapar din egen hållbara ekonomi.

Cykelpendling som träning

För mig är cykelpendlingen också ett sätt att kombinera träning med transporttid. 

Tre bra sätt att göra cykelpendling till fin träning:
  • Att bara cykla - du får mycket tid på cykeln och vi blir bra på det vi gör mycket av.
  • Cykla lugnt ena vägen och hårt den andra. Gärna i form av intervaller. Exempelvis tröskelintervaller á 10-20 minuter. 
  • Passa på att öva din trampteknik. Enbenstramp. Hög- och lågkadens. 


Cykelpendlarens måsten för överlevnad

Som cykelpendlare är man utsatt för väder och vind och man befinner sig ofta på trafikerad väg - det kräver förberedelser och rätt utrustning. Men det är värt det! 

Regn och rusk på väg hem 
Tre saker som är extra viktiga i min cykelpendling:
  • Cykelpendling kräver planering. Jag har stenkoll på SMHI, lägger fram kläder och packar rygga kvällen innan. Förbereder frukost och matlådor.
  • Cykelpendling kräver bra grejor. Vädret kan slå om under arbetsdagen. Det gäller att vara förberedd på allt. Bra regnkläder och skoskydd är A och O. Och på jobbet måste det finnas möjlighet att torka kläderna. Dit med torkställ och fläkt. Leta upp en skrubb att ha det i. Det går om man vill! 
  • Cykelpendling tar (och ger) energi. Jag äter knäckebröd med ägg innan jag ger mig iväg. På jobbet kompletterar jag med overnight oats med frön och nötter. Alltid en stadig lunch. Har jag intervaller på vägen hem så blir det energybar och banan till eftermiddagskaffet. 



Att cykla till jobbet är framtiden. Det är jag helt övertygad om.

23 september 2018

Balans, boost och Buktenmagi

Balans på bosuboll - som balans i livet - ibland får man jobba lite på det

Det är så himla fint. Att så många frågar hur det går för mig. Som idag, när Ulf och jag hade en minipaus under distanspasset på åsen, då dök det upp en familj i skogen. De undrade hur det går med min rehabilitering. Folk bryr sig.

Det är nu fem månader sedan jag skadade mig. Tävlingssäsongen 2018 är över och de andra tjejerna är nog slitna och trötta nu. För mig är det tvärtom. De senaste veckorna har jag känt hur kroppen blivit allt starkare och uthålligare. Det är grymt härligt att träna igen och jag får liksom inte nog. Hälsenan och fotleden fungerar allt bättre - mindre smärta och stelhet för varje vecka. Det är bra tider.

23 augusti 2018

Nytt jobb, cykelpendling och tillbaka på stig - och du, vi ses väl på Alliansloppet?

Så obeskrivligt underbart att cykla på Hallandsåsen igen

Det har varit en bra sommar. Men nu är det skönt att hösten nalkas. Jag längtar efter klar, frisk luft och jag ser fram emot allt nytt, härligt som väntar på mig. 

Nytt jobb - huvudet fullt av frågor

På måndag börjar jag mitt nya jobb som kommunikationsstrateg på Region Halland. Det är fortfarande smått overkligt. Min nya tjänst är väldigt lik en tjänst som jag sökte 2015 - och som jag verkligen ville ha. Då kom jag tvåa på i rekryteringsprocessen. Besviken! Om fyra dagar är jag där! Det tog tre år, men snart är jag faktiskt där. Just nu är huvudet fullt av frågor... Vilka ska jag jobba med? Vad ska jag fokusera på? Hur kommer dagarna att se ut?

Cykelpendling - tillräckligt lång och tillräckligt kort

Som den planeringsmänniska jag är, så fokuseras tankarna självklart mycket kring just den sista frågan. Hur löser vi vardagspusslet nu? På måndag packar jag bilen med mat, kläder, duschgrejor och torkställ. Jag räknar med att cykelpendlingen börjar på tisdag. Och jag längtar. Under året i Laholm har jag kört bil till jobbet nästan varje dag, vilket är smått absurt. Tre dagar i veckan var jag på gymmet innan jobbet och det blev helt enkelt ett för stort projekt att dessutom cykla de tjugo minuterna till och från kontoret. De andra dagarna var det annat som kom emellan. Nu får jag 60-70 minuters cykelpendling enkel resa - det optimala avståndet. Tillräckligt långt för att bli ett träningspass, tillräckligt kort för att bli genomförbart flera gånger i veckan. Och vägen... längs med havet. Det är så fint även om det ibland blåser det havssstorm och regnar sidspik. Det ska helt enkelt va lite jävligt ibland för att va riktigt bra.

Pendlarvägen... helt okej... även i skitväder

Cyklar stig igen

Nytt och härligt är också det faktum att min hälsena nu är så pass läkt att jag kan cykla stig igen. Min sjukgymnast vill dock att jag tar det försiktigt. Hälsenan är ännu inte tillräckligt hållbar för att klara okontrollerade situationer där all kraft läggs på senan, exempelvis vid en vurpa. Perfekt med hemmastigarna längs kusten. De är snälla. Här kan jag ta mig tillbaka på ett kontrollerat sätt och successivt utmana mer och mer.

Normalt sett cyklar jag inte i sand, men ibland blir det lite
dyncykling bara för att det är så galet fint


Jag har fortfarande dagliga smärtor, vissa dagar mer, andra mindre. Troligtvis beror det på blodkärl som bildats under läkeprocessen och som inte ska vara där. Dessa behöver arbetas bort med mycket träning och tänjning. Jag önskar att bli smärtfri snart. Smärtorna tar på psyket, varje gång det gör ont blir jag rädd att den ska gå av igen. Ulf säger att det kanske är bra att jag blir påmind om att vara försiktig. Och så är det nog. Det är fortfarande ett par månader kvar av rehabiliteringen och sen är det ytterligare ett antal månader som hälsenan kräver för att läka fullt ut.

Bjuder på kaffe och häng på Alliansloppet 

Den här helgen skulle jag egentligen kört Birkebeinerittet och Alliansloppet. En av årets viktigaste tävlingshelger. Nu blir det fullt fokus på Alliansloppet och på deras satsning på rättvisa tävlingsförhållanden för oss tjejer. Det kommer att vara många av elittjejerna på plats och det är riktigt kul med ett så stort och bra startfält. Ulf kör loppet, medan jag tänkte koka kaffe och bjuda på gott häng efter målgång. Välkommen till vår husvagn om du är i Trollhättan - du hittar oss mitt i smeten!