4 maj 2015

Tävlingspremiär och femårsfirande i Dalsland

Hjalmar fem år. Dalsland X-country. Liseberg. Vilken helg!

Med husvagnen riggad för årets första campinghelg begav vi oss i torsdags kväll till Dalsland. Det var en mysig resa norröver - känslan av att bege sig rakt ut i friheten. Vi, vagnen och vägen. Vi kom fram sent och stoppade ner våra sovande små rackare under tonvis av filtar. Det var en kall vårkväll. Men vi vaknade till sol och ett fantastiskt sjölandskap i Bengtsfors.

Fantastisk morgon i Bengtsfors

Gunnel och Verner, helgens barnvakter, anlände runt lunch och fick sig ett skrovmål Pasta Bolognese. Sen trampade jag och Ulf till torget för att hämta våra nummerlappar. Testkörde lite av banan och blev så sugen! Vilka härliga berghällar! Men, jag vacklade. Mina bihålor tryckte och jag kände fortfarande tydliga förkylningsrester när jag körde på lite i backarna. Där och då trodde jag inte på start i Dalsland XC, 57 kilometer kuperad bana, dagen efter.

Lördagen inleddes med femårsfirande av vår härliga kille. Dagens bästa present kan ha varit vattenballongerna. Sen var det dags att bege sig till torget. Jag gjorde mig redo för start och bestämde mig för att ta beslut efter uppvärmningen. På torget i Bengtsfors var hundratals frusna cyklister samlade. Cyklarna låg i rader i startfållan. Vem kan låta bli?



Torget i Bengtsfors

Ulf i startfållan
 
Vilda västern starten har gått...

Över 500 cyklister beger sig mot skogen
 

Rejsrapport från årets första tävling!


Starten var rena vilda västern, men jag tog det lugnt. Ville inte gärna chocka en kropp som mer eller mindre vilat i tre veckor. Men det kändes bra, så jag gasade på. Svårt att låta bli när man väl är på tävlingsbanan. Hittade snart en grupp killar som jag hade följe med under större delen av loppet.

Ulf i början av Dalsland XC

Jag och två av grabbarna som jag hade sällskap med under stor del av loppet
 
Jag var duktig på att få i mig energi redan tidigt i loppet, något jag tidigare varit dålig på. Använde Winforce sportdryck och gel. Borde förmodligen även tryckt i mig en Booster i slutet, men trodde inte att avslutningen på banan skulle vara så krävande som den visade sig vara.

Körde på relativt finmönstrade däck. Såg faktiskt i starten att merparten av killarna i min fålla hade grövre mönster än mig och är riktigt nöjd med att jag klarade de leriga partierna så pass hyggligt som jag gjorde. Banan var jättefin. Kuperad, totalt cirka 870 höjdmeter, och omväxlande. En del riktigt fina stigar med inslag av sten och berg, samt skogsväg, grusväg och någon enstaka asfaltsträcka (sträckan var delvis omlagd var att få bort asfalt jämfört med tidigare år). Jobbade under hela loppet hårt med att täppa luckor för att undvika att ligga själv, vilket hade tagit alldeles för mycket kraft med tanke på min fysiska status. Hade flera gånger tur att det kom en uppförsbacke en bit efter att jag tappat hjul av någon anledning, eftersom tendensen var att grabbarna tappade fart i varje uppförsluta och jag då kunde gå ikapp eller avancera i klungan.

Avslutningen var som sagt tuffare än jag väntat mig. Tappade mitt sällskap efter att jag lite väl ivrigt vinkat på barnen som stod och hejade på campingområdet. Fick vid fem kilometer kvar bekräftat att jag ledde damtävlingen. Kände att benen började stumna i backarna och började inbilla mig att det fanns hot bakifrån. Kämpade på och lyckades hålla hyfsad fart i den sista och mest krävande nerförskörningen på banan (lyckades hålla en manlig yngling bakom mig - wohooo) och kunde sen nöjd och glad gå i mål som första dam. Go känsla när sista veckorna varit så frustrerande!

Ulf väntade i fållan. Han hade väggat och var riktigt färdig. Men inte lika trött som de två stora starka karlar som jag något senare såg ligga och hulka i rabatterna.

Dalsland XC var en positiv start på tävlingssäsongen. Trevlig tävling med flera olika klasser, bland annat mixed och parklass. Jag gick i mål på 2:14:31. Cirka 20 minuter efter herrsegraren och på plats 60 av de 536 som gick i mål på långa banan.

Sista kilometerna blev lite jobbiga i benen...
(Bilder av Arne Berg, Dalsland XC)
 
Hittade en film från loppet som lagts ut av Conny Björnehall, Merida - Vasaloppsbloggen:
 

Jag och Conny hade följde under nästan hela loppet - så kul att se filmen så här efteråt!
 

Liseberg med kusinerna


Eftermiddagen ägnades åt fortsatt födelsedagsfirande på det smått kaotiska manér som det bara kan bli när sex personer ska trängas i en husvagn. På söndagmorgon drog vi tidigt ner till Göteborg där vi mötte upp L-P och Tina med barn för en heleftermiddag på Liseberg. Så lyckat och så underbart att se kusinerna tillsammans. När Hjalmar slänger sig i famnen på Annie efter bergbanan i Kaninlandet... jaaaa - vi överlevde! Eller när Lisebergskaninen rufsar Villiam i håret... den frisyren trasslar man inte till ostraffat!


Vår fina femåring!

Nu har de körkort också - i varje fall i Kaninlandet

Denna dag fanns inga nej

Kaninen och kalufsen... inte bra