Finnmarksturen - planen, pallen och passionen

Jaaa!!! Så känns det i mig just nu. Tvåa igår på Finnmarksturen, vilket var min fjärde start i elitklass. Kraft i benen, lungorna och hjärtat. Flyt på stigarna och tryck på grusvägarna. En plan som följdes till punkt och pricka. Äntligen är jag där jag vill vara.

Finnmarksturen är 68 km lång och går i skogarna runt Ludvika. Jag har inte kört tävlingen innan, så vi rekade delar av banan under lördagen. Kollade också upp var Ulf kunde ge mig tider. Banan består kortfattat av en lång startbacke, blandad stig och grusvägskörning samt fem riktigt rejäla stigningar (5xHallandsås) under sista 20 km. Min plan var att gå hårt i startbacken, disponera mina krafter klokare än under tidigare långlopp (då jag gått för hårt för stor del av loppen) och köra hårt i de sista backarna.

Jag kommer med bra i starten men tappar placeringar under masterkörningen. Refuger, tvära kurvor och smala broar gör det bökigt och jag blir defensiv. Kommer in i startbacken som tredje dam. Ser aldrig Jennie Stenerhag som stod längst fram i startfältet. Går på hårt i backen, den är min vän. På toppen är jag tvåa, men följer min plan och tar det lugnt. Inte gå på rött. Ivanda Eiduka kommer ifatt och jag lägger mig på hennes hjul. Biter mig fast och låter inte någon karl komma emellan. Hon kör lugnt och metodiskt. Jag ser att pulsen sjunker. Det känns bra i kroppen. Ulf sekunderar efter en mil att Stenerhag leder med två minuter. Jag och Ivanda har cirka en minut bak till Sandra Backman. Jag ligger kvar på Ivandas hjul. Stigarna är torra och det går fort bland stenar och rötter. Men jag känner att jag kan köra fortare. I en rejäl nedförskörning med ordentligt mycket sten far en kille förbi oss. Jag får en ingivelse och hänger på. Det går fort. Min cykel flyger ner. Det känns förbannat bra helt enkelt. Jag har tur. Nedförskörningen landar i en depå och tempot sjunker. Jag öser på. Jag har USWE-rygga och behöver ingen langning. Trampar järnet. Det här är min chans.

Känner ett fantastiskt flow under hela loppet. Har inga problem att hänga med killarna på stig och i nedförskörningar. Äntligen stämmer allt. Jag försöker att fokusera på nuet. På stigen framför mig. Gruppen jag cyklar med. På att spara kraft. När jag kommer till Ulfs sista sekundering leder jag med två minuter över Ivanda. Det är åtta kilometer kvar och banans tuffaste backe. Jag släpper loss all kraft jag sparat och öser på. Jag lämnar min grupp bakom mig. Tuggar mig uppför backen. På krönet står en musikanläggning och dundrar hårdrock. Det är grymt! Kör som en galning in mot Ludvika. Jag kör mot pallen, mot andraplatsen. Jaaa!!!

Finnmarksturen - ett riktigt bra långlopp

Ulf gör ett jättejobb den här varma dagen i Ludvika. Släpar runt barnen längs med banan, sekunderar och hjälper mig på alla tänkbara sätt att nå ett av mina mål för den här säsongen; en pallplats. Vår gemensamma cykelpassion och min grymma Superfly, som gör sig sjukt bra i den steniga terrängen, bär mig fram på Finnmarksturen. Jag går i mål åtta minuter efter starka Jennie Stenerhag. Tre före Eiduka. Jag är så nöjd och glad. Men jag kan inte låta bli att fundera på hur det varit om jag haft kontakt med Jennie i startbacken, om det inte redan i startledet varit 30-40 karlar mellan oss. Hade jag haft kapacitet att följa med henne? Om inte hon haft hjul att följa, hur fort hade det då gått?

Jag, Jennie Stenerhag och Ivanda Eiduka. Finnmarksturen 2015.


Det blev en riktigt bra dag på ABB-arena. Så många trevliga cyklister, ett riktigt proffsigt arrangemang och fint väder. Tycker att Finnmarksturen är det roligaste långloppet i cupen som jag kört. Fin bana och härlig stämning med depåer, speaker, musik och glad publik.

Mer om Finnmarksturen och resultat >>

 

Lindvallen living - loving it

Nu väntar en vecka i Lindvallen. På lördag är det Cykelvasan! Det är riktigt inspirerande att vara här. Redan idag är det cyklister överallt!