Snorig seger, hill race och after bike på Fjällturen

Foto: Malin Nilsson

Planen för de två första semesterveckorna var Ränneslättsturen, Mörksuggan och Fjällturen. Tre hårda tävlingar, massor med fin cykling och härligt husvagnsliv. Två dagar efter Ränneslätt blev jag förkyld. Trodde det var en lättviktare, men oj vad jag bedrog mig. Mörksuggan upplevdes bakom kameralinsen och av fincykling på dalastigar blev det nada. Men med bara timmar i marginal blev kroppen ändå redo för ett av mina absoluta favoritlopp - Fjällturen.

Framför linsen: L-P langar till Ulf på Mörksuggan

Fjällstigar, fantastisk natur och en himla massa uppförstramp

Snorig, men utan sjukdomskänsla, stod jag på startlinjen i Funäsdalen i lördags. I Bruksvallarna fanns en väska med varma kläder packad, ifall kroppen inte ville lika mycket som huvudet. Regnet hade smattrat på husvagnstaket under natten och vi var många som förberedde oss på en blöt och lerig resa över fjället. Men lagom till start slutade det regna och det blev ett riktigt behagligt tävlingsväder.

För er som inte kört Fjällturen, kan jag kortfattat beskriva banan på cirka 55 km (det finns fler distanser): merparten av banan består av medelteknisk, galet fin fjällstig. Har man ork att lyfta blicken från stigen, så är naturscenerna man trampar sig genom helt fantastiska. Vid blöta förhållanden blir det naturligt en del lera och blöthål, men arrangörerna är generösa med spänger och nät, så det är cykelbart överallt. En del av banan går på asfalt (startbacken) och grusväg, dessa partier går dock mestadels uppför, varför de inte alls är särskilt snabbrullade... inte alls faktiskt.

Jag älskar det här racet och jag älskar att vara snabbast över fjällen! 

Jag hade dålig koll på motståndarna, men visste att det fanns duktiga norskor i fältet. Bland annat Marianne Foss, som blev 9:a på Cykelvasan 2015. Tog det lite försiktigt i startbacken, men såg till att komma först in på stig. Körde ganska hårt de första två milen för att komma med en bra grupp med herråkare. Cyklingen upp mot Skarvarna fungerade bra och jag såg att jag fått lucka. Efter nedförskörningen mot Flon slog jag av lite. Ville spara kraft till den långa och tuffa klättringen mot Mittåkläppen som detta år också var ett hill race. Fem kilometer oförtruten klättring. Jag gillar! Uppförskörningen gick bra, även om det kändes lite tungt i bröstet. Uppe på fjället väntade många kilometer tuff fjällcykling, med fortsatt mycket klättring och fysiskt krävande stig. Mötte Marianne på Viteggen, ett parti där åkarna möter varandra, och visste därmed att hon var några minuter bakom. Började känna mig trött och tyckte hon såg pigg ut. Tvingade mig att trycka på lite extra upp mot Djupdalsvallen och väl uppe på det vidsträckta fjället såg jag att jag fortfarande var ensam tjej. Öste vad jag kunde i den kluriga nedförskörningen mot Ramundberget och kunde sen njuta av känslan att ohotat trampa in mot målportalen. Jag älskar det här racet och jag älskar att vara snabbast över fjällen!
Marianne Foss, jag och Camilla Clarksson

Unik målfållayra

Som vanligt var det helskön stämning i målfållan. Fjällturen är numera ett ganska stort långlopp med nästan tusen startande i de olika distanserna, men är fortfarande ett mysigt arrangemang där alla pratar med alla och en familjär yra råder. Den här gången hade man dessutom en after bike med utlottning av massor av grymma priser. Våra föräldrar var med under hela resan och stod för både barnvaktande och langning - viktiga poster!

Segerintervju med Anders Blomqvist, en av grundarna av Fjällturen

Hill race och min supercykel Juliana Joplin

Hur det gick i hill racet? Jodå, godkänt. Det tog mig 19.01 minuter att klättra uppför segmentet. Det gav mig en segermarginal på 54 sekunder i damklassen. Det var totalt 30 herrar som klättrade snabbare än jag. Snabbast klättrade Jonas Pettersson från Lachemisse (som också vann herrklassen) på tiden 15,36.

Min totala åktid blev 2,43 h. Segemarginalen cirka sju minuter. Jag är supernöjd med hur min cykel Juliana Joplin bär mig fram på fjällstigarna, vilka är småtrixiga och ganska krävande. Cykeln ger mig en stabilitet som jag behöver i dessa förhållanden, både på småstökig snabb stig och utför.

Lämnade underbara Härjedalen igår. Längtar redan tillbaka. Fjällturen är självklart inskriven i 2017 års tävlingsplan. Jag hoppas vi träffas där!

Läs mer i Över 900 deltog i Fjällturen MTB-lopp i Tidningen Härjedalen

Mer om Fjällturen på fjallturen.se

Barntävling i Bruksvallarna

På fredagen hölls det barntävling i Bruksvallarna. Det blev en bra dag där Signe fick high fiva med Mickelina Räv och Hjalmar fick leka indian med William - utöver att köra cykeltävling då alltså.

Gunnel, Verner, pappa, mamma och Hjalmar i Bruksvallarna

Mickelina Räv väntade på Signe i målet

Några bilder från Mörksuggan: supercyklisterna och langateamet


Signe & Siri firar målgång med såpbubblor

Glad Ville

Grabbarna är nöjda med sina glassar

Annie fick en tuff bana

Langateamet med langachef L-P i spets



Kommentarer