14 februari 2017

Sydafrika - dag 2 - bästa stigcyklingen nånsin


Jennie - oberörd, jag - svettig

Red Route - 60 km - Advanced riders. Det var rundan för dagen. Och vilken cykeltur det blev! Mitt livs bästa distanstur, utan tvekan. Helt fantastisk cykling! Vi tar det från början...

Jag vaknade när ljuset så smått började sippra mellan persiennerna. Försökte somna om, men det gick inte. Jag var så otroligt sugen på att komma ut och cykla! Vi mumsade i oss vår havregrynsgröt, njöt av morgonkaffe och lät dagen ta fart medan vi gjorde oss klara. 7.36 satt vi på cyklarna och trampade ut på de tre mountainbiketurer som utgår från Kaleo Farm. 

Vi möttes av ett helt fantastiskt landskap. Jag önskar att jag kunde dela med mig att alla de bilder som bläddrar förbi i mitt huvud just nu, men vi var ute och tränade och då är det inte läge att hala upp mobilen (hur gärna man än vill). Stigarna snirklar sig fram i den oändliga, öde och karga terrängen. Från den ena dalen till den andra. Genom otroliga klippformationer, på små kammar, upp och ned för bergssluttningar, genom fruktodlingar, små byar och längs öde grusvägar. Vi passerade spänger, broar och doserade kurvor, byggda för just oss. Toppklass!

Stigarna var långt mer utmanande än jag är van vid. Det var mycket sten, klippor, skrevor och små dropps. Smala stigar letade sig genom de mest fantastiska klippformationer. Lös sand, grus och småsten. Jennie flöt fram på de tekniskt utmanande stigarna, van vid terrängen. Jag gjorde så gott jag kunde för att hänga på, men jag fick jobba hårt idag och hon fick med jämna mellanrum vänta in mig.


De här stigarna är de överlägset roligaste, men också mest utmanande, som jag cyklat. Det var många moment som jag säkert inte ens vågat testa hemma, men här kom de så ofta, så det var liksom bara att köra. Jag är så himla glad för att jag redan känner mig trygg på min nya Lapierre, för det här var i överkanten av min bekvämlighetszon och då var det gott att lita på materialet.

Idag är det Alla hjärtans dag. Så här kommer massor av kramar till alla er hjulsnurrläsare som följer min grymma sydafrikaresa! Ulf och barnen får däremot tusen pussar - jag saknar er såklart!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar