Äta bör man, annars dör man @mörksuggejakten

Ett par timmar efter målgång på Mörksuggejakten tömmer jag fickorna på min tävlingströja. En, två, tre gel trillar ner på bordet. Aj aj aj, minst två av dem borde agerat bränsle åt mina muskler på den 72 km långa tävlingsbanan i Rättvik. Jag sneglar mot de blå flaskorna med sportdryck som min bror, och langare för dagen, lämnat i vårt förtält. Halvfulla hånar de mig ”tror du man kan gasa utan bensin?”



Vi måste prata mer om energibrist. Men låt oss börja från början. Mörksuggan startade redan i lördags för oss. Då körde barnen sin tävling. Det blev en härlig dag med fina kämpainsatser av alla våra små cyklister. Vi hade en stor supporterskara på plats i Rättvik, så vi var ett gott gäng som hejade och hjälptes åt. 





På eftermiddagen körde jag och Ulf väckningspass och hade därefter barnvakt så att vi kunde förbereda oss inför söndagens sugga. Jag försökte att dämpa mina förväntningar på min prestation med tanke på mina skadebekymmer de senaste veckorna. Men det är svårt, jag vill ju vara med och kriga i toppen i alla race jag kör!

Starkt startfält

Det var ett starkt startfält, där Hanna Bergman, som körde sin tioende Mörksugga, var segerfavorit. Jag lyckades gå med Hanna en bra bit upp i den första långa backen och vi gick ifrån övriga damer ganska tidigt. Men med ungefär tre fjärdedelar gjorda av backen fick jag släppa henne. Efter 46 km låg jag bara 1:50 min efter Hanna och kände mig hyfsat stark, men saknade känslan av riktig kraft i benen och uthållighet som jag upplevde på både Lida Loop och Billingen. Låg länge med i en grupp som fungerade toppenbra och fick pepp av både herråkare och mitt langateam som följde mig längs banan. Tänkte flera gånger att jag behövde äta mer, men det kom hela tiden något i vägen. En stig, en kurva, en fartökning… så här i efterhand så är det inte så konstigt att den tuffa banan tog ut sin rätt och att jag blev rejält trött med 15 km kvar och tappade all fart. Självklart har mina tre skadeveckor också haft en negativ påverkan, men jag tror att jag klarat att hålla bättre fart om jag skött mitt energiintag proffsigare. Bättring Nellie! 

Nöjd med andraplatsen och min tredje pallplats i cupen

Gick i mål cirka åtta minuter efter Hanna som klarade att hålla fart hela vägen in. Fanny Kjellqvist gick in som trea, fyra minuter efter mig. Är supernöjd med andra platsen och min tredje pallplats på tre starter i långloppscupen. Jag är också nöjd med att jag nästan kunde gå med Hanna uppför Vidablick, men jag hade hoppats på en bättre sluttid. Nästa år!

Ulf gjorde en bra tävling, vilket kryddade min andra plats och det underbara stöd som jag fick av barn, familj och vänner som langade och hejade gör mig så varm i hjärtat. Deras stöd betyder allt!







Idag har vi förflyttat oss till Ramundberget. Jag är dödstrött. Varför sover jag så dåligt natten efter tävling? Det ska bli grymt skönt att krypa ner och snusa i fjälluften. Imorgon börjar vår fjällturenvecka!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lämnar cykeluppdraget - regional utveckling väntar

Nytt jobb, cykelpendling och tillbaka på stig - och du, vi ses väl på Alliansloppet?

Avsliten hälsena - ingen stigcykling på länge - men jag kommer tillbaka