Inlägg

Visar inlägg från september, 2014

Cykelabstinens

Hela världen verkar ha cyklat idag! Och jag har total cykelabstinens. Ulf fick dagens träningstid och han fick en riktigt fin långtur på åsen med trevligt sällskap. Jag fick min tid igår. Racertur på väg till svärmors födelsedagsmiddag. Ett kanonbra träningspass som väckte merbegär. Och så lyxigt att komma fram, hoppa in i duschen och sen sätta sig vid dukat bord och äta trerätters. En sån eftermiddag går inte av för hackor! Känner ett enormt behov av att träna just nu. Jag tror det är nässelpulvret som ger mig extra energi, men det finns också en ständig längtan inom mig att komma ut i den underbara höstluften. Jag får liksom inte nog! Sen är jag också en sån mamma som helt enkelt behöver min barnfria stund varje dag. Det är bara att erkänna. Och såklart gör inte det mig till en sämre mamma! Stundtals känner jag också frustration över det faktum att hur mycket vi än pusslar så blir det inte mer än åtta timmar träning var i veckan. Å andra sidan, tror jag att vi båda är hyfsade på at

Brännässlor och UDO till frukost

Bild
Hösten är här. Snart blir det snålt med solenergi. Jag känner hur den typiska hösttröttheten kommer smygande på eftermiddagarna. Förvisso brukar ett träningspass rätta till känslan i kroppen, men ibland hjälper inte ens det. Och ibland är det just träningen som kräver att man ger kroppen så mycket energi och kraft man bara kan. För ett antal år sedan hade jag ofta långa och kraftiga förkylningar. Jag fick då rådet av en läkare att dricka Berocca under perioder  då kroppen var utsatt för extra mycket stress av något slag. Jag följde rådet och kände en klar förbättring. Jag har därefter druckit Berocca från och till, ibland varit så gott som beroende. Men, med vår nya kost som innehåller så lite tillsatt socker och syntetiska ämnen som möjligt, så börjar Berocca kännas alltmer fel. Därför besökte jag hälsokostbutiken häromdagen och frågade efter ett mer naturligt alternativ. Kvinnan i affären satte en burk malda brännässlor i min hand. Nässelpulver ska vara en riktig vitamin- och min

Tillbaka i fokusbubblan

Bild
Efter Cykelvasan var jag som en urvriden trasa mentalt. Inte ens på ett av Sveriges finaste långlopp Snapphaneturen kunde jag ta fram nån riktig jävlar anamma... det fanns liksom inte att ta fram, trots att jag väldigt gärna ville korsa mållinjen före vissa manliga bekanta... och några dagar efter tävlingen i Hässleholm blev jag förkyld. Rejält förkyld. Det var som att all kraft rann ur mig och min kropp bara ville vila. Så det fick den. Det har tagit mig en månad att få tillbaka den där känslan, viljan, gnistan. Hade egentligen planerat att köra ett par tävlingar under den här perioden, men helt enkelt inte känt för det. Har däremot tyckt det varit jätteskönt att träna, men också att vara hemma på helgerna och göra annat än att tävla. Jag blev först lite frustrerad över att jag inte lyckades hålla fokus säsongen ut. Men, nu förstår jag. Ända sedan Signe föddes har jag varit så extremt fokuserad på att komma tillbaka i cykelform och just Cykelvasan var mitt stora mål  och det jag t

Allt är möjligt när du själv vill

Bild
Signe har börjat gå. Rekordet ligger just nu på cirka 10 steg. Det var så tydligt att hon en dag bara bestämde sig. Nu ska jag lära mig gå! Också började hon öva. Innan dess var hon relativt ointresserad, även om små trevare gjordes till övriga familjens ivriga påhejande. Jag tänker att det är precis så det är med oss vuxna också. Det är först när vi verkligen bestämt oss, vill, när drivkraften kommer från oss själva och inte från omvärlden, det är först då vi kan klara att göra förändringar eller utmana oss själva på ett eller annat sätt. Signe klänger lite nonchalant på pappas hoj... sånt får man göra när man är pappas flicka Vädret har gjort livet enkelt på sistone. Sköna lämningar och hämtningar på förskolan. Härliga stunder på lekplatsen. Och såklart, helt galet fina träningspass i skogen. Har äntligen förbättrat både kvantitet och kvalitet i träningsdagboken, trots att träningen just nu utgår från dagsform och känsla och inte från ett upplägg på ett papper. Jag har pri

Höstflyt och nunjut

Bild
Ibland liksom flyter livet. Man går med lätta steg. Så är det nu. Erik har fått jobb på en industri och flyttat till en lägenhet i Unnaryd med två kompisar. Driftigt att fixa jobb bara några månader efter studenten och så häftigt att få smaka på vuxenlivet för första gången. Johan blev nyligen femton och är sedan i fredags lycklig innehavare av både moppe och moppekort. Hjalmar trivs som fisken i vattnet på förskolan och känns för det allra mesta som en rätt harmonisk kille och lilla Signe har tagit sina första vingliga steg och är ofattbart stolt över sig själv. Jag njuter av mina sista månader som föräldraledig. I november börjar Signe förskolan. Jag älskar livet som hemmamamma och tycker det känns så självklart att ta hand om mina barn, min sambo och vårt hem. Att hinna baka vårt bröd, hämta på förskolan i lugn och ro, laga rejäl mat och se till att helheten fungerar. Det ger också Ulf och mig större möjlighet att planera och strukturera vår vardag så att vi hinner med både

I kvällssolen på Hovdala

Bild
Igår var det dags för Signe att sova borta för första gången. Generalrepetition inför nästa helg då vi ska på bröllopsfest. Övernattningen gick hyfsat. En timmes skrik mitt i natten (lite jobbigt för mormor och morfar), men annars supermysigt för barnen. Hjalmar fick dessutom hjälpa till med planering av en cykelbana på campingområdet... Kul! Ulf och jag fick en helt fantastisk eftermiddag och kväll i egen regi. Vi åkte till vårt gamla favoritställe Hovdala i Hässleholm och cyklade i ganska exakt tre timmar. Det var en magisk kväll i skogen. Efter cyklingen åt vi pastasallad i kvällssolen och njöt av stillheten och av att bara vara vi.     På väg hem körde vi inom Krika för att hämta en styrstam hos Benny och Carina. Fick oss lite allmänt cykelprat till livs och det är ju alltid väldigt trevligt. Vi pratade också lite cykelträning och fick ta del av Bennys erfarenhet och kunskap i ämnet, vilket jag uppskattar mycket. Ulf och jag bollar allt som rör vår träning och vänder ut

Ny älskling i garaget

Bild
Har du också en varm relation med din cykel? Jag har väldigt starka känslor för mina cyklar. Min Scott Spark RC Contessa, som var min första lite bättre cykel, var också den cykel som hittills haft störst plats i mitt hjärta. Det var med den som jag upptäckte allt det fantastiska som cyklingen kan ge. Igår försvann Scotten ur mitt liv. Såld till en tjej som nyligen börjat cykla. Det kändes så rätt. Li, den nya ägaren, får en riktigt bra cykel och jag får bättre plats för den här juvelen som nyligen anlänt till oss... Jag har under det senaste året kört en Trek Superfly FS 2013 och haft Scotten som extra-/träningscykel. Redan från allra första tramptaget har jag och Trek-cykeln varit bästisar. Jag stortrivs på den och kan i nuläget inte tänka mig något annat än en fulldämpad 29:er. Under Cykelvasaveckan tränade jag på Scotten i Rörbäcksnäs, men tävlade såklart på Trek-cykeln. Jag kände tydligt att jag inte alls trivdes med att träna och tävla på så olika cyklar. Framförallt är d